Saturday, April 29, 2006

Well, I just want to walk right out of this world, 'Cause everybody has a poison heart

Såg på svt24 nu i eftermiddags. Den första iakttagelsen som kunde göras var Daniel Nyhléns vita kavaj. Inte många kommer undan med vit kavaj, några få har blivit kända för det (se länk). Efter ha gjort denna smaklösa referens till en av 1900-talets katastrofer (i kvadrat) så vet jag inte längre vars denna post ska ta vägen. Jo, just det, plantageägare och Jan Malmsjö kommer undan med vit kavaj. Hursomhelst så var hela debatten rätt kul, från att ha diskuterat monarkin (man kan bara ana den devalvering av sin journalistiska integritet som KG Bergström såg ut att känna då han placerades vid samma bord som en skvaller-"journalist") så gick de vidare till att diskutera Första maj. Kontentenan är hursomhelst att kungen är enande för folket som helhet, medan Första maj inte är det. Proletärer i alla länder - förenen eder. Ja just det ja, det är arbetarklassen det handlar om; men sådant snack förenar inte folket i den korporativistiska hovstaten.

Jag vill också passa på att begå självkritik för ett tidare inlägg, självklart är det inte så, det kritiska omdömet för en tynande tillvaro.

Vill också haussa sena Ramones, vilken smärta. Desperationen och vanmakten i I Belive in Miracles:

I believe in miracles. I believe in a better world for me and you. Oh, I
believe in miracles. I believe in a better world for me and you.


Popmusik när den är som bäst. Ursäkta alla ekonomiska termer, en dålig vana, men ett tecken i tiden.

Thursday, April 27, 2006

Galen som en...

På skivan Rain Dogs från1985 använder Tom Waits uttrycket "Mad as a hatter" i inte mindre än två låtar. Detta kan inte tolkas som någonting annat än ett starkt socialt patos. The mad hatter syndrome är ju inget annat än hattmakarnas motsvarighet till asbestos och silikos. Det är väl inte De mördades fria republik direkt, men i Da Vinci-kodens tidevarv så gäller väl "själv är bäste hermeneutiker!"

Singapore
We sail tonight for Singapore, we're all as mad as hatters here. I've fallen for a tawny Moor, took off to the land of Nod. Drank with all the Chinamen, walked the sewers of Paris. I danced along a colored wind, dangled from a rope of sand. You must say goodbye to me.

Diamonds and Gold
What some men will do here for diamonds. What some men will do here for
gold. They're wounded but they just keep on climbing. And sleep by the side of
the road. There's a hole in the ladder, a fence we can climb. Mad as a
hatter
, you're thin as a dime. Go out to the meadow, the hills are
a-green. Sing me a rainbow, steal me a dream.

Tuesday, April 25, 2006

Att träffa nya människor

Ju äldre en blir desto färre nya vänner tycks en skaffa. Internet kanske kan vara ett sätt att ändra på det, eller? Saxat från en kontaktsida (de mer explicita delarna utelämnade):

Jag söker en man i åldern 35-45 som kan fungera som min butler. Servera
mig både frukost, lunch o middag, endast iförd ett par ridstövlar.

Sunday, April 23, 2006

DEVOLUTION

En fullvuxen människoapa är farlig. Det är skillnad på Ape och Monkey. Kan det måhända vara någon typ av överskridande kannibalism; ”intelligence can be eaten”. Marina näringskedjor eller hjärna, det är bara att välja. Tvivlare - läs Poes ”The murders in the Rue Morgue”:

The screams and struggles of the old lady (during which the hair was torn from
her head) had the effect of changing the probably pacific purposes of the
Orang-Outan into those of wrath. With one determined sweep of its muscular arm
it nearly severed her head from her body. The sight of blood inflamed its anger
into frenzy. Gnashing its teeth, and flashing fire from its eyes, it flew upon
the body of the girl, and imbedded its fearful talons in her throat, retaining
its grasp until she expired.


Ja just det, se här och här.

Thursday, April 20, 2006

Bruderschaft

Why don't you just go on with your very own life?

Do you remember the original Siamese twins?

Chang and Eng.

They were joined at the chest.

Remember how they died?

Mm.
Chang...
...died of a stroke...
...in the middle of the night.
He was always the sickly one.
He was always the one who drank too much.
When Eng woke up beside him...
...and found that his brother was dead,...
...he died of fright...
...right there in the bed.

Does that answer your question?

Från filmen "Dead Ringers"

Wednesday, April 19, 2006

Film i syd


Efter en tid uppehåll så tänkte jag göra denna blogg dagsfärsk och aktuell. För en dryg månad sedan, den 13 mars var det tio år sedan Lucio Fulci dog. Regissören bakom ”The Beyond”, världens kanske bästa zombiefilm med unika bilder från helvetet. Jag kommer ihåg den avsmak som fyllde mig då jag såg ”The New York Ripper”, en sådan film som bara italienare kan göra. Ett amerikanskt koncept som ligger rätt i tiden kombinerat med autentiskt italienskt våld. Innan detta korta stycke avslutas i bitterhet så vill jag förutom att hylla den bortgångne också slå ett slag för ”The Beyonds” filmmusik - fantastisk!. Samma dag som Fulci dog, dog också den polske regissören Krzysztof Kieślowski. Självklart och kanske också rättmätigt så räckte hyllningarna inte till Fulci. Men – sent ska syndaren vakna. Jag vill minnas hur det i ett nummer av tidningen Pox (censurnumret) stod något i stil med att kultureliten får ha sin Saló i fred medans vi filmproletärer får våran Clintan censurerad. Inga övriga jämförelser. Eftersom riktigheten i ovanstående referat kan ifrågasättas (åtminstone tills jag lyckas hitta tidningen) så följer här lite Pasolini (stycket återfinns i Skrifter i fel tid (1993), s. 57).


Ni har ansikten som pappas gossar.
Det goda släktskapet ljuger aldrig.
Ni har dessa sluga ögon.
Ni är osäkra, skraja, desperata
(jag vet!) men ni vet också
hur man är självsäker, hotfull och högfärdig:
småborgerliga ideal, mina vänner!

Nu när jag ägnat större delen av denna post till Italien så är det kanske på sin plats att i förbigående nämna en av världens bästa filmer ”Cannibal Holocaust”. Se den. Men se upp för psykoanalysen, de värsta illdåden är inte självklara att förstå som barbari. Också Deodatos ”The House on the Edge of the Park” är sevärd, en hämnarrulle som får manusförfattarna till tv-serien ”Alias” att blekna gällande krystade intriger. (En varning får dock utfärdas, jag vill minnas att House of Horror-utgåvan har en ganska medioker översättning)